Minnesanteckningar från temadag för Föreningen för medicinsk mikrobiologi, tisdagen den 24 september, 1996, i Svenska läkaresällskapets lokaler, Klara Östra Kyrkogata, Stockholm.

Svensk klinisk mikrobiologi 1996 - och varför?

Under dagen presenterade inbjudna representanter för patientvårdande kolleger samt representanter för Föreningens specialiteter sina synpunkter på uppdraget för svensk klinisk mikrobiologi. Föreningens ordförande, Lena Grillner, hälsade alla välkomna, varefter mötets moderator, Torvald Ripa, inledde. Torvald påpekade vikten av att inte se klinisk mikrobiologi som en fristående verksamhet, utan som en viktig länk i ett flertal vårdkedjor, som en del av den direkta sjukvården. Kostnaderna för laboratoriemedicin utgör c:a 3% av den totala sjukvårdkostnaden i Sverige. En besparing i dessa 3% kan innebära en verklig kostnadsökning i resten av vården. Snabb diagnos och korrekt terapi baserad på laboratoriemedicin kan minska vårdtider och läkemedelskostnader. Kandke skulle ökade resurser till laboratoriemedicinen, optimalt använda, kunna minska de totala sjukvårdskostnaderna.

Vad vill de patientvårdande kollegerna att kliniska mikrobiologer ska göra? Sigvard Mölstad, Vårdcentralen, Höör; Margareta Eriksson, Barnmedicinska kliniken, S:t Görans sjukhus; Anna Stjernquist Destanik, Öronkliniken, Lund; Johan Struve, Infektionskliniken, Danderyd samt Anders Lindberg, smittskyddsläkare, Halmstad, representerade några av klinisk mikrobiologis viktigaste avnämare. Ett flertal önskemål och synpunkter avseende klinisk mikrobiologisk service återkom i de olika framställningarna och under diskussion:

Den kliniska nyttan av mikrobiologiska undersökningar är till stor del beroende av svarstiderna. Svaren måste komma snabbt! Preliminärsvar är välkomna. Datoröverföring bör eftersträvas. I vissa lägen är det viktigast att svaren är snabba (<24 timmar), i vissa lägen är ett säkert svar viktigare än ett snabbt. snabbdiagnostik som utförs på laboratoriet måste vara tillgänglig kontinuerligt. information av olika slag nyheter, relevant epidemiologisk information, rådgivning, tolkning av undersökningsreultaten i remissvaren är viktig. om inte inkommande remisser innehåller information som är nödvändig för tolkning, bör laboratorierna kräva att avnämarna skriver bättre remisser. de mikrobiologiska laboratorierna måste stå för utvärdering, kvalitetssäkring och rådgivning avseende sådana snabbtester som kan användas på vårdavdelningar och mottagningar. man måste diskutera olika modeller för att säkra att laboratorierna erhåller relevanta prover för att kunna delta i en meningsfull epidemiologisk bevakning. stöd i sjukhushygieniska frågeställningar, även inom primärvårdens ansvarsområde, är en annan viktig uppgift för klinisk mikrobiologi. det diskuterades om laboratorierna bör engagera sig i förhållandena på provtagningsplatsen. för att åstadkomma en optimal service till bästa nytta för sjukvården behövs en ökad dialog mellan laboratorieläkare och kliniker.Man önskar en aktiv mikrobiologi med en tydlig klinisk inriktning och snabba svar. För att åstadkomma detta krävs en ökad dialog. Ställ gärna krav på avnämarna.

Ingvar Eliasson, Klinisk mikrobiologi, Kalmar, diskuterade användning av informationsteknologi och förutspådde en utveckling från datorstyrd till datorstödd verksamhet. Vi behöver utbildning om hur IT kan användas och vilka krav vi kan ställa. Begreppet "Intranet" syftar närmast på ett samordnat nätverk inom en koncern (landsting eller sjukhus). Ett sådant kan användas för bl a elektronisk remiss-/svarshantering, e-post, undervisning och information (t ex provtagningsanvisningar). Föreningen föreslogs diskutera en gemensam IT-strategi för klinisk mikrobiologi i Sverige. Urban Forsum meddelade att Föreningen avser att upprätta en hemsida på Internet. Urban uppmanade också till engagement i det s k termarbetet, dvs anpassning av nomenklatur och uttryck så att information kan överföras elektroniskt på ett standardiserat sätt. Vi måste delta i Europasamarbetet nu, så att standardiseringen av vårt språk kan ske på våra villkor. Erik Nordefelt berättade att EU-staterna planerar ett gemensamt nätverk för epidemiologisk övervakning.

Reflektioner över klinisk mikrobiologisk verksamhet ur laboratoriernas synvinkel förmedlades därefter. Dialogen med patientvårdande kolleger betonades även här. Peter Larsson, Mikrob & tropikmed., Östra sjukhuset, Göteborg, verkar vid ett litet laboratorium beläget i omedelbar anslutning till Infektionskliniken. Begränsat utbud, men snabb service och direkt kommunikation. Peter berättade också om hur provflödesanalys kan utnyttjas för att minska svarstider. Anders Kärnell, Klin bakt lab, Huddinge, berättade om det stora centraliserade mikrobiologiska laboratoriet. Stort upptagningsområde, stort utbud, epidemiologisk funktion, helgservice. Man försöker värna om dialogen. Vissa problem med transporter och logistik. Tiden får utvisa vilken typ av laboratorium som är bäst. Per Juto, Virol. lab., Umeå, påpekade att - speciellt inom virologin - antalet avancerade analyser har ökat. Per tog också upp att kliniska mikrobiologer har en stor uppgift i att förmedla kunskap under bas- och efterutbildning av läkare och annan personal. Anna Hambraeus talade om den sjukhushygieniska verksamheten. Data talar för att en välfungerande sjukhushygienisk verksamhet kan förebygga 30% av sjukhusinfektioner. Verksamheten skulle behöva utökas att omfatta även kommunala sjukvårdsinrättningar. Arbetet består av många olika komponenter, och en hög kompetens krävs, men det är problem med återväxten, och oklart var verksamheten bör placeras organisatoriskt. Behövs en egen specialitet? Man enades om att man i första hand måste formulera kompetenskrav för sjukhushygieniker.

Under mötets slutdiskussion tog Peter Larsson och Torvald Ripa upp frågan om att kunna anpassa debiteringssystemen till den kliniska mikrobiologins två verksamhetstyper: de övergripande uppgifterna (rådgivning, undervisning, epidemiologisk övervakning mm) respektive de prov-/analysbundna uppgifterna.

Lena Grillner lovade att Föreningens styrelse skulle ta upp frågan om kompetenskrav för sjukhushygieniker, tackade dagens moderator, talare och diskussionsdeltagare, och avslutade temadagen.

Vid pennan
Bengt Löfgren