1998-05-11

Närvarande: Cirka 35 medlemmar

1-3. Val av mötesordförande, protokollförare och justeringsman.

Valdes respektive Urban Forsum, Anders Kärnell och Åsa Ljungh.

4. Nya medlemmar

Vid styrelsemötet 980422 invaldes fyra nya medlemmar: Charlotte Linde, forskningsassistent, B.S. i mikrobiologi, SMI (rekommenderad av Sven Hoffner), Åke Lundkvist, docent, KI (Sirkka Vene), Jenny Larsson, doktorand, fil. mag., Hälsouniversitetet Linköping (Karl-Eric Magnusson), Farideh Tafazoli, fo.stud + ass., Hälsouniversitetet Linköping (Urban Forsum).

5. Stipendiater Glaxo Wellcome

Styrelsen har till senaste ansökningstillfället fått in 10 st ansökningar och skall nu fördela enligt de principer som finns framtagna. Glaxo Wellcome donerar 20 tkr årligen och Föreningen tillskjuter samma belopp, varför sammanlagt 40 tkr finns tillgängligt för resestipendier 1998.

6. Föreningens logotype

Lena Dillner presenterade logotypen. Den kommer framgent att finnas på Föreningens brevpapper, övriga officiella Föreningshandlingar, samt på hemsidan.

7. Policydokumentet

Det slutligt fastställda policydokumentet för mikrobiologi delades ut. Urban Forsum berättade om dess innehåll och användningsområde samt att Styrelsen arbetar för att få in en artikel i Läkartidningen. Policydokumentet distribueras i nästa medlemsutskick. Föreslogs att också sända det till Sveriges läkarförbund och till Socialstyrelsen.

8. Diskussionsdag 10 september - förslag till ämne

Årets diskussionsdag är förlagd till torsdagen 10:e september kl 10-16, Svenska Läkaresällskapet, Klara östra kyrkogata 10, Stockholm. Styrelsen har uppfattat att många denna gång önskar ett centralt mikrobiologiskt ämne. Styrelsens förslår i första hand "Serologisk infektionsdiagnostik" och i andra hand "Molekylärbiologiska metoder". Framfördes att det finns förslag på SMI-dagar med samma innehåll och styrelsen fick i uppdrag att hantera detta.

9. SMI-dagar hösten 1998 - förslag till ämnen

Se punkt 8. Därutöver finns förslagen "Tuberkulos", "Hepatiter" och "Kvalitetssäkring av öppenvårdsdiagnostik". Ytterligare förslag som väcktes: "Vårt behov av typning av mikrobiella agens", "referensfunktioner", "Emerging infections".

10. Riksstämman 1998

Tisdag 24/11 - torsdag 26/11 i Göteborg. Årsmöte onsdagen 25/11.

Eget program onsdag 25/11 och torsdag 26/11:

Symposiet "Livsmedelsmikrobiologi" (mod. Bertil Kaijser) och minisymposiet "Nya och gamla herpesvirus" (mod. Tomas Bergström). Två sessioner med fria föredrag. Posterutställning (detta år ej gemensam med infektion) utan session.

Vi är medarrangör på ytterligare 3 symposier: infektions "Är alla sjukdomar infektioner" (mod. Sven Britton), Socialstyrelsens "Vårdrelaterade infektioner - till vilket pris" (mod. Peet Tull), obstetriks "Virus-och toxoplasmainfektioner under graviditet" (mod. Marianne Forsgren).

Vi är också medarrangör på infektions minisymposium "EHEC".

a) Ann-Christine Karell presenterade ett delvis nybildat utbildningsutskott bestående av: Ann-Christine Karell (sammankallande, nyval), Lena Dillner (nyval), Örjan Strannegård (nyval), Ingvar Eliasson (omval), Olle Aspevall (adj SPUR). Man kommer närmast arbeta med frågan om handledning under ST.

b) Urban Forsum informerade att styrelsen tillsammans med Riksföreningen för mikrobiologi utarbetat och antagit riktlinjer för samverkan när det gäller vårmöte och studiedagar.

c) Urban Forsum informerade att SWEDAC behöver fler bedömare i bakteriologi och att styrelsen i nästa medlemsutskick efterfrågar namnförslag.

d) Urban Forsum informerade om kvalitetsnormarbete som professionen bör gå i spetsen för. Denna kvalitetsnorm skall ange nivån på diagnostiken och skall skrivas in i de gula referensmetodikböckerna. SWEDAC ackrediterar bara den nivå som professionen anger. Kvalitetsnormarbetet skall bedrivas i referensgrupperna, som genom remissförfarande förankrar sina bedömningar inom professionen. Formellt är det Styrelsen i Föreningen som fattar beslut om en kvalitetsnorm. Ovan har diskuterats i möten mellan SWEDAC, dess bedömare, ordförande i Föreningen och ordföranden i referensgrupperna för klinisk bakteriologi och klinisk virologi.

a) Specialitet klinisk mikrobiologi

Sture Löfgren och Åsa Ljungh väckte frågan hur vi tillgodoser behovet av specialist inom både klinisk bakteriologi och klinisk virologi. I den stundtals livliga debatten tyckte de flesta talare att det är dags för en gemensam specialitet "klinisk mikrobiologi" och att en sådan bäst skulle svara mot den verklighet och de behov som finns. Huruvida vi arbetsmarknadsmässigt gynnas eller missgynnas av en sådan utveckling fanns det olika åsikter om. En del menade att immunologin kanske borde ingå, men de flesta tyckte inte det. Diskuterades att det å ena sidan är viktigt att ha djupa specialistkunskaper, men å andra sidan vara tillräckligt bred för de behov som finns på majoriteten av landets laboratorier. Alltför stor bredd kan dock innebära att djupet i kunskaperna försvinner och att specialiteten blir helt utslätad. Inför nästa översyn av specialistutbildningen kommer frågan aktualiseras igen.

b) Avgörande framtidsfrågor

Bertil Kaijser menade att det för vår framtid finns två helt avgörande frågor: dels ovanstående om gemensam specialitet, dels hur vi inom nuvarande ekonomiska ramar skall få ST-utbildning till stånd. Lena Grillner informerade om att det i Stockholm pågår diskussioner om central finansiering av ST-block.